Please follow and like us:
RSS
Follow by Email
Facebook
Facebook
Google+
Google+
YouTube
YouTube
Instagram

Paranova: Hej Anders, kan du berätta lite om dig själv och hur du kom i kontakt med Friedrich Jurgenson och det paranormala?

Anders: Jag är journalist – 13 år på Aftonbladet och 20 år på Expressen – och författare till ett tiotal böcker. Den senaste är  ”Min vän på andra sidan – boken om Friedrich Jürgenson som upptäckte röstfenomen från en fjärde livsdimension”  (www.parthenon.se).  Kort före Jürgensons andra internationella presskonferens i  juni 1964 gjorde jag den första intervjun med honom. Den slutade tidigt på morgonen sedan vi  gjort flera inspelningar med dessvärre ganska dålig kvalitet. Men det räckte för att väcka mitt intresse för dessa paranormala fenomen och för att vi skulle känna en stark gemenskap och blev nära vänner i drygt tjugo år innan han gick över på den andra sidan.

Paranova: Hur var din inställning till rösterna i början?

Anders: Jag  blev övertygad om rösternas existens men var ganska skeptisk till att de kom från andra sidan, alltså från de döda. I stället trodde jag mer på att de på något sätt transponerades till Friedel från  utomjordiska försök att få kontakt med oss och att han var speciellt mottaglig för dessa.

Paranova: Vad fick dig ändra åsikt angående rösterna?

Anders: Friedel, som vi bland de nära vännerna kallade honom,  sa flera gånger till mig: ”Anders, den dag du själv får ett meddelande genom en röst som du kan identifiera som en avliden nära anhörig, då har du fått det definitiva beviset.” Och det fick jag fredagen den 7 september 2012. Jag hade just börjat skriva på boken om Friedel och gjorde av den anledningen lite oftare än vanligt inspelningar. Min hustru Monas röst kom in i mina lilla, bärbara bandspelare tillsammans med bruset från Atlantens vågor, där jag befann mig vid havspoolerna i Puerto de la Cruz, Tenerife. Hon dog den 15 juli 2010. Den pratviskades fram svagt, men klart hörbar för den som har hörlurar på sig, och med hennes typiska Eskilstuna-dialekt:  ”Jag finns… jag är med dig”.  Ett budskap inför mitt påbörjade arbete som först chockade mig, men sedan blivit till en oerhörd lättnad, att äntligen på något sätt ha genomskådat sambandet mellan livet och döden. Det blev det definitiva beviset på att vi lever efter döden i en livsdimension som försöker få kontakt med oss.  Det är en enorm upptäckt och ställer stora krav på oss. Därför är det så viktigt att fler och fler får kunskap om detta, både för att skingra sorgen efter de som lämnat det här livet och rädslan för ett evigt skrämmande mörker, men också definitivt skingrar den förvirring gudar och religioner plågat människan med sedan tidernas begynnelse. Och med denna kunskap – för det handlar inte om tro utan vetande, då våra tekniska hjälpmedel  är fullständigt objektiva och neutrala och gång på gång kan upprepa rösten och budskapet – försöker förbättra kontakten med andra sidan och bygger vidare på Friedels bro mellan två livsdimensioner, precis som ni gör i Paranova.

 

Paranova: Vad var det för utrustning ni använde er av?

Anders: Friedel hade flera bandspelare av den klassiska modellen med rullband. En var extra fin, en Tandberg. I dag går det precis lika bra med en liten bärbar stereorecorder.  Det viktiga är bra avlyssningsmöjligheter, alltid med hörlurar.

Paranova: Friedel sa en gång tiden att alla inte kan kommunicera med andra sidan, utan detta skulle förändras i framtiden. Om vi ser på 2000-talet så verkar dem flesta få in röster med olika apparater. Synpunkt på detta? Är vi mer mogna att acceptera det paranormala nuförtiden?

Anders: Det kräver en positiv inställning utan förutfattade meningar. Man behöver inte tro på att det ska fungera. Antingen gör det så eller inte. Men absolut öppenhet och tålamod krävs. Jag tror vi är mer mogna i dag.

Paranova: Hur var Friedel som person?

Anders: Han var blygsam och anspråkslös, han utstrålade spontan värme, vänlighet, förståelse, kunskap, etik och ödmjukhet. Han var en filantrop, filosof, konstnär, arkeolog. Han behärskade åtta språk vilket underlättade för honom att tolka budskap på blandspråk. Han var absolut trovärdig, tolererade inget fusk, inga trick, inget kvacksalveri. Inget av det han sysslade med byggde på tro, det rörde sig inte om spiritism eller medialitet.  Han påpekade så ofta han fick tillfälle att en bandspelare registrerar objektivt de elektromagnetiska impulser som strålar in i apparaten. Han hänvisade ofta till kända forskare som C G Jung, nobelpristagaren sir Oliver Lodge, professor J B Rhine och professor C D Brodd vilka alla hävdade att de kunnat visa att människan förmår överskrida den begränsning som den fysiska kroppens fem kända sinnen utgör.

Paranova: Vad tror du Friedel skulle tycka om utvecklingen inom hans fält? Nu fångar dem flesta EVPs och det paranormala känns mer accepterat hos människor.

Anders: Självklart skulle han bli oerhört lycklig för detta, eller man kan säga att det är han. Det finns röstforskare som påstår sig ha fått in Friedels röst. Hur trovärdigt detta är kan jag inte säga något om, men vad som är sant är att han i alla fall inte har hört av sig till mig, vilket han lovad veckorna före sin bortgång. Men jag har kanske inte det rätta tålamodet och har inte ägnat mig så mycket åt inspelningar innan jag började med boken. Så jag väntar, tålmodigt.

Paranova: Friedel pratade om Portanova som var namnet på den bro som fanns mellan vår dimension och den fjärde. Kan du berätta mer om denna bro och hur Friedel resonerade angående detta?

Anders: Det här kan jag inte säga så mycket om. Ibland var det svårt att följa med i hans resonemang.  Men han talade om bron mellan de två dimensionerna och syftade kanske inte så mycket på att vi använder den för att komma över till andra sidan, utan mer om kommunikation mellan denna och den andra sidan. Mera om detta finns i boken.

Paranova: Varför tror du att den fjärde dimension vill kommunicera med oss?

Anders: Jag kan tänka mig att när man hamnar där och får ett fortsatt själsligt liv är det så överraskande och glädjande att  man gärna vill tala om det för de som befinner sig på den här sidan.

Paranova: Varför tror du att det är så svårt att få relevanta ord och meningar i längre sammanhang? 

Anders: Ja, det beror troligen på svårigheterna att få fram ett budskap via elektroniska vågor direkt i bandspelaren. Men Friedel fick ju in långa meningar och sånger via den radiokanal eller intilliggande kanaler han använde sig av och som också beskrivs i boken. Det är den rätta vägen för att få längre budskap, men oerhört krävande och tålamodsprövande med korta inspelningar och flitigt avlyssnande. Men även direkt i bandspelare kan korta meningar komma in. Och jag har själv ett antal sådana, inte minst hälsningen från Mona är ju mer än ett ord.

 

Paranova: Tror du att den den normala vetenskapen någonsin kommer lösa frågan om det finns ett liv efter döden?

Anders: Kanske det. Vilka problemen är har vi inte fått klart för oss. Det kan beror på bristen på någon sorts själslig energi, på solens förhållande till jorden, på månens inställning vid en viss tidpunkt, på väder och mycket annat som kan störa t ex elektromagnetiska vågor. Då krävs det en inställning som kanske den främste parapsykologiska forskaren, professor Hans Bender, hade. Han visade ju med experimenten hos Friedel att rösterna verkligen existerar (kapitlet ”Det vetenskapliga beviset” i boken).  Jag tror att dagens forskare inte tar detta på allvar. Då har vi ”amatörer” kommit längre. Jag har ju funnit det definitiva beviset  genom att min hustru kommit igenom två år efter sin död.

Paranova: Gör du några inspelningar själv numera?

Anders: Ja det gör jag från och till. Men jag har varit med så länge att jag ställer stora krav på ljudkvaliteten och efter jag skrev boken har tveksamma röster kommit in vilka jag avvisat. Jag beskriver ju i boken flera mycket starka inspelningar vid den tidpunkten ( som läsaren själv kan avlyssna)och det räcker ju som bevis. Men visst hoppas jag få höra något från Friedel.

Paranova: Du skrev ju en bok om Friedrich Jurgensom som heter ”Min vän på andra sidan”. Varför ville du göra det?

Anders: Planerna på att skriva boken fanns i många år. Det var egentligen min fru Mona, som kände Friedel väl och visste att hans pionjärarbete var oerhört viktigt, som ofta talade om att jag skulle skriva en bok om Friedel då jag var den enda nu levande människan som kände honom så personligt och att hans historia måste berättas. Känslan blev ju starkare när Mona gick över, så två år efter det hade jag samlat ihop mitt material och började skriva.

Paranova: Efter Friedel hade du kontakt med andra i Sverige som spelade in röster? 

Anders: Jag har ju genom åren fått väldigt många mail från personer som sökt på internet och funnit vägen till mig. De flesta människor som förlorat en anhörig och befann sig i svår sorg. Tyvärr kunde och kan jag inte ge mycket tröst utan mitt råd var ett de själva skulle försöka. Jag har kontakt med några på Facebok, i Tyskland, Spanien, USA och på andra håll och följer deras forskning. Men inte i Sverige förrän nu med er på Paranova.

Paranova: Jag läste i boken att det paranormala tog upp väldigt mycket tid för Friedel. Hur mycket tid la han ner på att spela in och förstå dessa röster?

Anders: Det enda jag kan säga är det makalösa att han befann sig på toppen av sin konstnärliga karriär när han lämnade allt detta sedan hans mor, död sedan fem år, hörde av sig på hans bandspelare när han skulle spela in fågelkvitter. I fyra år var han helt försjunken i inspelningar och avlyssningar innan han 15 juni 1963 höll sin första internationella presskonferens. Hans upptäckt togs med en nypa salt i Sverige men blev en sensation i många länder där han blev oerhört omskriven. Det var först inför presskonferensen 1964 som vi på Aftonbladet bestämde oss för att besöka ”mannen med anderösterna” och ta reda på vad han egentligen sysslade med. Efter detta blev han känd för en mängd storartade saker som utgrävning i Pompeji, filmer om påven som aldrig tidigare tillåtits, porträttmålning av två påvar,  och mycket annat. Han sa till mig: ”Du förstår Anders, jag tror mina vänner på andra sidan har hjälpt mig med detta för att att jag skulle få trovärdighet med rösterna och inte är en tokig konstnär som bara super.”

Paranova: Jag känner igen mig själv ganska mycket i Friedel, då det handlar om att lägga ner tid på detta. Jag lever mer eller mindre för att försöka få så mycket svar som möjligt. Varför tror du människor söker svar på om det finns ett liv efter döden?

Anders: Då har du Joel mycket av sökande i dig som också Friedel hade och som jag har och förhoppningsvis många andra har. Men frågan om vad som händer efter döden har funnits lika länge som människan. Det är först nu vi med teknikens hjälp kan svara att det finns ett liv efter detta och där det , enligt vad vännerna på andra sidan har sagt till Friedel,  finns ett lycklig, själsligt liv där allt det svarta inom den levande människan är borta.

Paranova: Det här med ”polyglott”, alltså att rösterna kan prata olika språk, vad tror du om det?

Anders: Polyglott är beteckningen på ett blandspråk som används  i kommunikationen från andra sidan. Det förekommer i längre meddelanden via radiokanalerna – ibland som enstaka obegripliga ord direkt i bandspelaren – och skälet till att det blandas upp med ord från flera språk är att visa att det inte handlar om en vanlig radiosändning. I många av Friedels inspelningar, några jag själv var med om,  hör man inte vad om händer förrän vid avlyssningen. Då förvandlas plötsligt en begriplig radiosändning till ett meddelande på kanske en blandning på ryska, engelska, svenska, jiddich, tyska m m i en enda följd. Utan Friedels medverkan hade jag inte kunnat tolka meddelanden av detta slag. Det krävs språkkunskaper. Men ibland kommer meddelande som är enklare på svenska med något enstaka främmande ord inblandat. Men Friedel hade en kontakt redan från början, Lenas viskande röst, som uppmanade honom att hålla kontakt på radio. Den kunde han höra direkt från radion och det gjorde också Hans Bender till sin oerhörda förvåning. En vacker, kvinnlig, sensuell röst, tyckte han. Jag har hört henne ibland men det är lätt att lura sig att tro att det bara är en vanlig störning. Det är rytmen i rösten som ger tolkningen. Här ska med en gång sägas, dessa meddelande har en mental våglängd, eller vad man ska kalla det, som gör att endast den som rösten riktar sig till kan höra den.  Det finns alltså ingen möjlighet för andra att avlyssna rösten än den som vännerna på andra sidan upptäckt söker kontakt via radion och direkt riktar sitt meddelande till denne. Men den kan spelas in och då kan också andra höra den.

Paranova: I boken så skriver du om att Friedel pratade om två olika kommunikatörer från den fjärde dimensionen. En uttryckte sig via röster och den andra via musik och toner. Tankar om det?

Anders: Friedel gör gällande, enligt, som han själv påstår,  den information han fått från sina vänner i den fjärde dimensionen att det finns de som styr meddelanden till vår dimension.  De kallas Copyster, som omvandlar röster och tal och kan förändra en radiorösts stavelser och ord till ett personligt meddelande, och Popser som  kan förvandla klangerna i ett musikinstrument till röster eller förändra texterna i sånger.  Jag går inte närmare in på detta utan det är hans beskrivning av hur vissa kommunikationer som inte är personliga går till.

Paranova: Finns det någon idag du tycker vi ska ta kontakt med då det handlar om ERF&EVPs?

Anders: Det finns en del på Facebok och där ni också befinner er på YouTub. ERF, EVP, transcommunication är vanliga sökord, men det känner ni nog till.

Paranova: Om vi i Paranova skulle göra ett experiment och försöka få kontakt med Friedel, vad skulle du rekommendera då? Ska vi prata om något speciellt ämne? Ska vi vara på en speciell plats? Hur tror du vi skulle kunna locka honom till oss?

Anders: Jag är tveksam till att ni och jag kan få kontakt rakt upp och ner via bandspelare eller sökapparater. Det måste nog ske via radio och jag ska erkänna att jag inte gjort så många försök. Kommer nog att bli lite mer aktiv när jag återvände till min bostad på Tenerife.

Paranova: Har du hört några av våra EVPs?

Anders: Ja, och det är helt klart att ni fått in röster från andra sidan.

Paranova: Vi använder en spiritbox som heter SB11. Hört talas om den? Vad är dina intryck?

Anders: Nej, jag kände inte till den förrän jag fick kontakt med er. Kanske ska skaffa en.

Paranova: Tack för alla svaren! Jag hoppas du följer vårt arbete i framtiden som Sveriges bästa grupp på att fånga paranormala fenomen samt dokumentera dessa på ett seriöst vis.

Anders: Jo, jag kommer att följa er.

Paranova: Vill du säga något till alla som är intresserade av paranormala fenomen som t.ex ERF/EVPs?

Anders: Läs svaren i den här enkäten.

 

 

2 comments

  1. Well done, intressant att läsa
    Det är ju så att man måste vara med om övernaturligt själv för att se det är fakta
    Det förutsätt ju intresse, fallenhet, öppenhet och gränser etc

  2. Det nya blir journalistik/intervjuer också , har du flera områden att sikta in dig på
    mot spec mål

Comments are closed.