Transkommunikation: Instrumentell

Informationen om Instrumentell Transkommunikation är från sidan paranormal.se och inte från Paranova. Vi har valt att kopiera all information ifall hemsidan eller inlägget skulle försvinna i framtiden.

Rösterna från rymden

Om det elektroniska röstfenomenet (ERF) och instrumentell transkommunikation.

Det synes vara ett faktum att oförklarliga röster kommer på inspelningsband och i radioapparater, bilder i TV-apparater och texter och bilder i datorer. Det kan röra sig om meddelanden från andra dimensioner av verkligheten, men det vet vi ännu inte.

Det elektroniska röstfenomenet, ERF har blivit allmänt känt genom den svenske konstnären Friedrich Jürgenson (död 1987). Fredagen den 12 juli 1959 ville han spela in bofinkens sång och använde sin bandspelare på vanligt sätt. Men då bandet spelades upp, hördes en främmande mansröst. Vid senare inspelningar hördes röster som talade till honom personligen. De identifierade sig som de döda. Jürgenson arbetade med inspelningar några år, blev övertygad om att rösterna inte var av jordiskt eller mänskligt ursprung och redovisade resultaten i boken Rösterna från rymden 1964.

Olika experter undersökte Jürgensons inspelningar och var närvarande vid nya försök. Meningarna om fenomenens ursprung förblev delade.

Från mitten av 1980-talet har det elektroniska röstfenomenet utvecklats på ett dramatiskt sätt. Några forskare, främst i Italien, Tyskland och Luxemburg, får inte endast in röster på band utan ocksa röster hörbara direkt i radio, telefon och TV – röster som de kan föra en dialog med. Det kommer också texter i dator och bilder i TV och dator. Sådana fenomen kallas instrumentell transkommunikation. ITK.

Egna erfarenheter

Den i Sverige idag som har längst erfarenhet av ERF är Lizz Werneroth i Skåne. Hon började 1968, inspirerad av Jürgenson. Jag träffade Lizz 1969 och deltog i inspelningsförsök. De övertygade mig om att hon inte fuskade. Några gånger fick vi in röster som jag inte kunde förklara.

Jag blev av Lizz inspirerad att göra egna försök. Resultaten har skiftat. Jag har fått många otydliga röster med oklar innebörd, en hel del svaga röster, där man tydligt hör vad som sägs, men där meningen kan vara oklar, samt ett mindre antal röster som hörs tydligt och ger kommentarer eller svar på frågor. Meddelandena har varit korta, 2-3 ord, sällan mer.

Det väsentliga resultatet av mina egna erfarenheter är att jag blivit övertygad om att ERF finns som ett verkligt fenomen och att jag inte finner någon normal förklaring till de bästa rösterna.

Men i längden finner jag det ointressant med korta röster utan väsentligt innehåll. Jag vill kunna kommunicera, föra en dialog, veta vem som talar och varför. För att nå dit krävs att gå från ERF till instrumentell transkommunikation, ITK. Dit har jag ännu inte nått. Det följande om ITK bygger alltså främst på andras resultat.

Instrumentell transkommunikation

I sin bok Fönster mot spegelvärlden ger Lizz Werneroth många exempel på hur hon har kunnat höra ERF direkt i radions högtalare under pågående inspelning. Detta kallas elektroakustiska röster. Ibland har hon kunnat föra en dialog med rösterna – de har alltså svarat på hennes anrop eller frågor, och hon har hört deras svar direkt i högtalaren. I sådana fall kan vi tala om transkommunikation, TK, vilket betyder att vi kommunicerar med någon som vi tror finns i en annan dimension av tillvaron än vår vanliga. Instrumentell betyder att kommunikationen sker via elektroniska instrument.

Hur är det att leva efter döden?

Det finns meddelanden och bilder som olika ERF-forskare uppger komma från intelligenser på andra sidan. jag kan givetvis inte garantera att det är så, men några bevis på fusk hos de aktuella forskarna känner jag inte till. Jag redovisar här texter och bilder som de har lagt fram och överlåter bedömningen åt läsarna.

ERF och ITK studeras nästan inte alls av akademiska forskare. De som har arbetat mest med dessa märkliga fenomen är privatpersoner, främst Maggy och Jules Harsch- Fischbach i Luxemburg och Adolf Homes i Rivenich i Tyskland. Fysikprofessorn Ernst Senkowski i Mainz torde vara den i Europa som har bäst överblick över hela fenomenet.

Nästa värld enligt grupp Tidström

Maggy Harsch-Fischbach sam_nanfattade i ett föredrag 5 september 1992 vad Swejen Salter har berättat t`rån andra sidan. Den intelligens som har detta namn tillhör en grupp som kallar sig Zeitstrom (Tidström). Här återges några utdrag ur föredraget:

Vi lever i en värld som liknar er. Vi har lilksom ni en kropp. Den uppstår på en finare svängningsbas än i er grov-materiella vär/d. Här f`inns inga sjukdomar; felande /emmar växer ut. Krymplingars kroppar regenereras.

Vi bor i angenänt inredda bostäder. Landskapen har en imponerande skönhet. Temperaturen är mycket angenäm.

Genomsnittsåldern för människorna här är 25-30 år.

Vi lever här tillsammans med andra livsformer: med människor som före kroppens död bebodde andra planeter. med dvärgar, jättar ach gnomer ach även okroppsliga väsen.

Ungefär 60 miljarder humanoider från alla existerande världar finns här.

Vi äter och dricker som ni. Vår näring framställs syntetiskt. Vi kan materialisera jordiska näringsmedel. Kött som många även här gärna äter är bara en reproduktion av materien, och inget djur måste här dö för någan annan.

Personlighet och karaktär ändras inte genom döden. Alla levande väsen kan lära vidare. Vi vaknar inte upp i tredje nivån med nytt vetande. De psykiska problemen och konflikterna är inte heller här avskaffade. Här finns inte längre kroppslig smärta som på jorden, men på denna nivå känner vi fortfurande den själsliga smärtan.

Den tredje nivån bef’inner sig på en planet sam vi kallar Marduk. Den är genom tid och rum åtskild från jorden och kan inte återfinnas i det jordiska solsystemet. Marduk har tre solar. Planeten rör sig runt en sol och belyses av de två andra. Det blir aldrig helt mörkt. En enda stor flod flyter över hela planeten.

Människor med likartade föreställningar och uppfattningar kommer till sammans i grupper och bildar en enhet. Denna enhet blir förgården till fjärde nivån. Efter övergången till fjärde nivån är människa höjd över återfödelsens lag.

En fysisk illusionsvärld

Swejen Salter betonar att tillvaron i hennes värld är mycket mer lik vår än vad vi kanske vill föreställa oss. Trots att den betecknas som en illusionsvärld, så är den t`ör dem som lever där fullt ut lika fysiskt påtaglig som vår egen värld.

Uttrycket i min faders hus finns många boningar är bokstavligt sant, påpekar hon. På tredje nivån finns människor som samlas kring lägerelden i skogen, medan andra bor i städer, gar på operan eller håller kongresser om hur TK ska utveckas. Det finns åter andra som inte tror på livet före detta.

Natt vid evighetens flod

I ett brev, som kom i paret Jules och Maggy Harsch-Fischbachs dator den 13 februari 1991, berättar Swejen Salter närmare om landskapet och livet kring evighetens flod. Ett litet utdrag:

Mången gång när jag sitter här vidfönstret och ser ut över dalen med floden har jag svårt att minnas att jag en gång har levt på en annan planet i en annan dimension.

Det är natt och dimman hänger över f70den. Stjårnljuset räcker dock till för att jag kan se ganska långt. Snart blir klippornas ränder rosa och himlen blå. Det dröjer en stund innan solarna belyser hela dalen.

På bådu sidor av floden finns obevuxna slätter, till vilka ansluter sig skogklädda kullar vid foten av mäktiga upptornande berg. De kan inte passeras. Jag har inte hört om någon som hurkunnatkomma överdem, utom enstaka mellanvärldsvandrare.

Människorna här hur alldeles samma anlag som under livstiden på jorden. Både män och kvinnor har samma sexuella behov som före kroppens död. Dock blir ingen kvinna gravid. Människorna här talar esperanto eller ’Evighetens flods språk’.

Fysikaliska lagar

Vid en konferens i Luxemburg i september 1992 berättade Maggy Harsch Fischbach om utvecklingen av TK dittills, illustrerat med en mängd bilder och Ijudexempel. En av åhörarna, den franske professorn Rémy Chauvin, kände sig frustrerad av de i hans tycke naiva uttalanden Swejen Salter gjorde i vetenskapliga frågor. Han skrev sedan till paret Harsch-Fischbach en rad frågor om planeten Marduk och de fysikaliska förhållandena där. Svar kom från Swejen Salter i HarschFischbachs dator. Hon skrev bland annat:

Floden slingrar sig helt runt om planeten Marduk. Som en orm biter den sig själv i svansen. Den har tillflöden i bergen. /…/ Ni kommer att invända att en enda flod som omslingrar en hel planet är omöjlig efter fysikens lagar. Men det förefaller /…/ som om här rader andra fysikaliska lagar.

Vardagsarbete och andliga resor

Tillvaron på Marduk törefaller nästan alltför lik vår egen. Swejen Salter berättar 1992 om sitt dagliga arbete i TK-byggnaden och konstaterar att nu en hel stad har vuxit fram vid flodens strand. Gruppen Tidström, som i början bestod av en handfull medarbetare, har vuxit till omkring 900 personer. Miljön är som vilken stor jordisk institution som helst, där folk går ut och in. Swejen använder liknelsen med ett jättestort bankkontor. Hon är ledare för hela projektet och känner bara en del av medarbetarna till namnet.

Maggy Harsch-Fischbach noterar att man i telefon ibland i bakgrunden tycks höra rop, alarmsignaler och allmänt buller, och Swejen kommenterar:

Det är ofta så, överallt där många människor arbetar går det hektiskt till med tiden. Larmsignalen unmäler ett fel på någon teknisk utrustning. Det är inte så farligt och hör inte till mitt arbete.

På frågan om man på Marduk utforskar rymden, svarar Swejen att det inte finns någon teknisk rymdforskning som på jorden, men

för oss stårheltandra möjligheter öppna. Vi kan besöka rymden mentalt, i anden utforska andra dimensioner och planeter. Visst kun vi fürdas med en eeppelinure eller varmluftsbalong. Det finns också flygplan, men det är små sportflygplan som används av hobbyflygare. /…/ Det finns också fordon till hands, främst elbilar och soldrivna fordon.

Genom att jag har tillgång till den fjärde rymdtidsnivån kan jag försättu mig undligt till and ru verkligheter och tu kontakt med väsen i andra dimensioner. Så som vi här på treclje nivån bebor planeten Marduk med dess tre solar, så finn.s det många andra pluneter.

Richard Burton reser ofta till dessa planeter och träffur derus invånure. Dessa resor kan inte jämföras med rymdforskning i er värld. Richurds resor till andra planeter ger honom intryck av dagslånga upplevelser, medan hon för mig bara är borta några minuter.

Varför TK?

Det kan finnas flera anledningar att personer på tredje nivån intresserar sig för TK. En orsak som återkommer i budskapen är att man vill visa människorna att livet är evigt och därigenom påskynda den andliga utvecklingen på jorden.

Impulsen till att från andra sidan engagera sig i TK med människorna på jorden kan dock vara rent personlig. Ett exempel är Adolf Homes mor, Elise Caroline Homes, som leder gruppen Central. Hon dog när Homes var litet barn. Homes hade länge sökt kontakt med henne. I en datortext 1989 förklarade modern:

Egentligen hade jag inte tünkt mycket pa dig; först genom dina anrop blev jag åter uppmürksam pa dig. Sedan dess bemödar jag mig om TK. Det finns här någru grupper som hur kontakt med er jord /…/. Många hür vet inte att de en gång hur levat i en annan realitet /…/. Jag trodde inte dessa kontakter var möjliga.

Högre väsen

I budskapen hänvisas otta till högre väsen som leder arbetet med TK. Konstantin Raudive säger från andra sidan:

Vi människor har inte sista ordet. Högre väsen är överordnade oss. Vi har det bra, och vi åtnjuter fullständigt fri vilja. Men vi kan inte komma undan en viss ordning. T.ex. över kontaktförsöken mellan er och vår värld bestämmer högre väsen.

Teknikern, det högre väsen som ansvarar för det hinsides TK-arbetet, beskrev sig själv 1986:

Jug är ingen människa. Jug har aldrig inkarnerat. Jag ür inte och hur aldrig varit något djur. Jug ür ingen energi. Jag var och är ett övermänskligt vüsen /…/.

Teknikern betonar å andra sidan att han inte är fullkomlig. Han befinner sig fortfarande i en läroprocess och kan göra misstag.

Högre väsen är intelligenser som är oavhängiga av människan. Men människor av alla trosriktningar ger dem former och strukturer som motsvarar deras mänskliga föreställningar.

I den andliga världen ür högre väsen ett och kan smälta samman i ett ljus. Människan behöver föreställningen att ett väsen är högre andligt utvecklat än ett annat. Det är bra, det hjälper människan att förstå och att bevara en viss ordning. Högre väsen är inte beroende av denna hierarkiska trappa.

Kamp mellan mörker och ljus

I budskapen från andra sidan betonas att livet på tredje nivån inte är fritt från kontlikter. Människorna blir inte helgon bara för att de dör. Under 1987 utspelade sig på planeten Marduk en kamp mellan ljus och mörker. Lägre väsen bemäktigade sig ett antal TK-stationer och sände falska budskap till jorden. Swejen Saltcr, Richard Burton och några medarbetare begav sig ut på floden och lyckades med hjälp av högre väsen rensa några stationer så att arbetet kunde komma i rätta spår igen.

Kampen mellan ljus och mörker pågår ständigt, påpekas det. Det finns fortfarande negativa grupper, några namngivna, som försöker störa TKarbetet. Numera har dock högre väsen en ständigt vakande hand över det.

Förutom negativa grupper på tredje nivån beskrivs också en skuggvärld mellan den fysiska världen och tredje nivån. Där finns väsen på en lägre utvecklingsnivå, men i vissa avseenden mer avancerade än vi. Primitiva ERF, vissa UFO-fenomen och andra svårförklarade foreteelser, som cirklar i sädesfält, sägs komma från denna

Religioner efter döden

På tredje nivån finns människor av al la tänkbara religioner och livsåskådningar. Många blir besvikna att inte komma till det paradis de väntat sig En grupp frustrerade människor har bildat Andra hoppets kyrka (Church of the Second Chance) Den grundades av teologen Guarino Guarini,” som levde på jorden 1624- 1683. Kyrkan lär utveckling av tålamod och andra dygder; den har en spiral som symbol.

Tredje och fjärde nivån

Tredje nivån kallas den första aspekten av Marduk. Den är en fysisk illusionsvärld, lika verklig och påtaglig för sina invånare som jorden är för oss. Den tid som varje individ tillbringar i tredje nivån är mycket varierande. Enstakaförandligade människor sägs kunna gå direkt till fjärde nivån, andra tillbringar endast kort tid på tredje nivån, medan åter andra kan stanna där i många hundra eller kanske tusentals år enligt jordisk tid. Fjärde nivån innebär en mindre fysiskt och mer andligt betonad tillvaro.

Mystiska paralleller

Bilder och texter som sägs komma från andra sidan, visar sig ibland vara nästan eller helt identiska med jordiska motsvarigheter.

Bilden överst på denna sida sades visa en tysk flicka i tillvaron efter döden. Hennes föräldrar var övertygade om att bilden var äkta. Det var också den franske teologen Francois Brune, som 1990 höll föredrag om ITK i Quebec, Kanada. Han visade där bilden – som en åskådare kände igen från en film, inspelad i Holland 1985!

Liknande exempel finns många, både texter och bilder. Från andra sidan har ingen helt begriplig förklaring kommit.

Än märkligare kan det synas att väsentliga delar av sceneriet på Marduk finns beskrivet i en serie romaner!

Philip José Farmer, född 1918, är en amerikansk författare av science fiction. Han är berömd bland annat för en serie romaner om Riverworld, som började ges ut 1972. Farmer låter där ett fantastiskt händelseförlopp utspelas i början av 2000-talet:

Varelser som är vida överlägsna oss har som ett vetenskapligt experiment väckt alla människor till liv som någon gång har dött på jorden. De uppståndna har placerats på en planet som kallas Riverworld, Flodvärlden. Det är en planet som tätt omslingras av en enda flod, som vid nordpolen biter sig själv i svansen som en orm – på ett oförklarligt sätt har den där både källor och utlopp. Den slingrande ormen omges av slätter och längre bort av branta berg som är omöjliga att överskrida. Minst 36 miljarder människor lever vid flodens stränder, fria från fysiska sjukdomar men inte från psykiska och sociala konflikter. De är alla i 30-årsåldern. De är sexuellt aktiva men föder inga barn.

Förutom olika jordiska språk talar man esperanto. Detta språk har införts av medlemmarna i Church of the Second Chance, som har en spiral bland sina symboler. De grundade kyrkan i besvikelse över att vakna upp i denna primitiva värld i stället för det av religionen utlovade paradiset.

Ramhandlingen i de fyra romanerna som utgör huvuddelen av sviten är att olika äventyrare färdas norrut på Evighetens flod för att finna dess källor och de gudar som enligt ryktet håller till vid nordpolen och styr över Flodvärlden. Huvudpersonen i hela sviten, den som till slut Iyckas nå målet, är Richard Francis Burton (känd från ITK som Swejen Salters livskamrat!).

Flodvärlden och Marduk

Flodvärlden är en genial uppfinning ur en författares synpunkt. Där kan historiska personer från vitt skilda tider uppträda samtidigt. Vad händer med moderna människor som vaknar till liv i denna jungfruliga natur, med sina erfarenheter och kunskaper men utan de tekniska redskapen? De mäter ut ett revir, bildar en stat, utforskar en värld, bygger flodbåtar, varmluftballonger och zeppelinare.

Det finns stora skillnader mellan Marduk och Flodvärlden. I Farmers värld förs ständiga krig mellan rikena längs floden. Människor dödas i massor, men alla vaknar genast till liv igen någon annanstans längs floden. Där finns inga djur på land, endast fiskar i floden. Där t`inns ingen som försöker sig på TK. Andå har farmer beskrivit väsentliga delar av scenografin kring Evighetens Flod.

När gruppen Tidström tillfrågades om detta, svarade Teknikern att han hade inspirerat Farmer, men att resultatet inte riktigt blev det avsedda. Senkowski skrev till Farmer, som svarade att han inte var medveten om inspiration från något högre väsen. Förhållandet mellan Flodvärlden och Marduk törblir gåtfullt.

Namnet Marduk är i sig en gåta. Marduk var en lokal gud i Babylon, som sedan blev den främste guden i hela Babylonien. Marduk är också, enligt Zecharia Sitchin, namnet på den tolfte planeten, trån vilken han anser att astronauter i en fjärran forntid kom till jorden och skapade homo sapiens.

Medicinsk TK

Innehållet i kontakterna från grupp Tidström är mångskiftande. Vid sidan av filosofiska och religiösa budskap ges bland annat medicinska råd

Paret Harsch-Fischbach fick på våren 1992 en bön om hjälp till en patient med MS. Som de brukar, skrev de in anropet i sin dator. Den första november 1992 kom i deras dator ett förslag till behandling av MS med oral vaccination med basiskt myelin protein. Jag har med anledning av detta gjort litteratursökningar i medicinska databaser. De visar att viss information fanns om denna behandling 1992, men knappast begriplig för lekmän. Den som skrev texten har varit väl insatt i den aktuella t`orskningen i neuroimmunologi (eller också kanske läst någon nyhetsartikel; sådana registreras inte i dessa databaser).

Det medicinska teamet inom grupp Tidström uttalar sig också i kontroversiella frågor. Efter lång betänketid svarade de hösten 1992 på en fråga av svenskt intresse:

Det ska härmed meddelas att enligt medicinsku teamets kännedom är amalgam som tandfyllning inte skadligt för människans kropp.

Förklaring?

Alla försök att förklara TK-fenomenen blir med nödvändighet spekulationer.

Någon kan mena att det jag har beskrivit här är för bra för att vara sant och att alltså förklaringen är enkel, nämligen bedrägeri.

Om ITK i sin helhet har skapats genom fusk, så har inte en enskild person kunnat klara det. Fenomenen är så vittförgrenade och komplicerade att det rimligen bör krävas ett okänt antal deltagare i en internationell konspiration, som i så fall har pågått i snart tio år. De måste också ha stora ekonomiska och tekniska resurser och behärska ett halvdussin språk flytande.

Mina egna erfarenheter av TK är som nämnt begränsade. Jag har här lagt fram intressanta delar av materialet så klart jag kunnat, och läsaren får själv bedöma. Jag kan inte garantera att någon inte har fuskat. Det enda jag säkert vet är att jag själv inte har fuskat vid mina inspelningar, men inte ens det kan jag bevisa för någon annan.

Vi kan spekulera om förklaringar. I några fall kan vi tänka oss psykokinesi, att vi själva omedvetet åstadkommer fenomenen. Men det är ingen förklaring utan bara en etikett vi sätter på något vi inte förstår. Kanske vi genom någon okänd form av psykokinesi kan skapa en sorts fantomer, som sedan lever sitt eget liv. Enstaka sådana berättelser finns i den esoteriska litteraturen. Envar får bedöma om den förklaringen verkar rimlig och tillräcklig. Kanske utomjordingar är inblandade. Kanske det finns liv efter döden. Kanske allting är förbundet med allting annat, utantör rummets och tidens gränser. I ett sådant komplext system, som går långt utöver vad vi kan fatta, är vi medvetna om några få aspekter eller dimensioner och omedvetna om de flesta. Vi tror lätt att den del av verkligheten vi kan iaktta är hela verkligheten.

Själv tror jag att det finns dimensioner eller världar som vi inte kan uppfatta med våra vanliga sinnen. I dessa världar, som vi kan kalla andevärlden, rymden eller hinsides, finns levande väsen med olika former av kroppar och medvetanden. Somliga har tankar och känslor liknande våra egna. Jag tror att några av dem söker kontakt med oss.

Varifrån kommer budskapen?

Om vi tänker oss att en del ERF och ITK verkligen har avsändare i någon annan värld, så är frågan vilken. Uppenbarligen kommer budskap från olika nivåer: en del förefaller inte så höga. Pröva andarna! är ju en klassisk uppmaning och bör tillämpas även här. Ett budskap blir inte nödvändigtvis mer sant eller andligt för att det kommer på ett oförklarligt sätt i en dator.

En hälsning från Friedrich Jürgenson

Den 13 oktoher 1994 sände Adolf Homes ett videoband till Ernst Senkowski, där han berättade vad som hade hänt samma dag:

Vid 8-tiden fick jag en mycket egenartad känsla. Som i en sorts trans tog jag min gamla VHS-kamera. satte den framför TVn i vardagsrummet och satte igång båda, TV pa en tom kanal. Genast när jag startade kameran var en bild synlig i TV; den föreföll visa Friedrich Jürgenson. (Bilden varade 23 sekunder och var i orange färg.)

I det ögonblick bilden syntes hörde jag ett högt knackande i rummet intill, där datorn står och där vi gör våra inspelningar. Jag blev trots detta sittande och försökte åstadkomma en hörbar kontakt genom att anropa de hinsides eller Friedrich Jürgenson. Detta t`örsök Iyckades inte. Efter cirka åtta minuter slutade jag, då jag inte hörde något. När jag sedan gick in i rummet där datorn står, såg jag text på bildskät men.

Tangentbord och bildsl;ärm hade kopplats på av sig själva. Datorn var avstängd, eftersom diskettenheten var trasig. Jag skall nu försöka tilma bildskärmen med kameran.

Bildskärmen visade följande text, här översatt från tyska:

Här anmäler sig Friedel från Sverige.

Kära människor.

Som bekant är vi i stånd att efter behag träda in i er struktur. Jag sänder er åter en projektion av mig, dock med det utseende som är bekant för er.

Tidsangivelsen är inte korrekt för er. Projektionen befinner sig sedan 17.1.1991 i icke-rumtidens kvanta.

Var och en av era liksom av våra tankar har sin egen elektromagnetiska verklighet, som inte går förlorad utanför tidens struktur.

Inte bara våra så kallade transkontakter utan alltets universella medvetande är att förstå rent andligt och skapar i princip alla fysiska liksom psykiska former. Ur denna synpunkt är också vi ännu människor.

Detta gemensamma företagande skapar alla former. Dessa framställer å andra sidan illusioner, då de ändrar sig. Många av oss är i stånd att anta fysisk form.

Var vänliga och förmedla mitt budskap till alla människor.

Detta säger er F. Jürgenson.

normal

Sedan 1950-talet har bandinspelningar varit ett av de mest anlitade medlen för andekontakter. En av pionjärerna är svensken Friedrich Jürgenson, som sedan 1959 samlat pa sig ett tusental band med olika döda personers röster, bl a Einsteins, Edisons och Hitlers.

Enligt Jürgenson finns det två sätt att få kontakt med de döda. Det ena är att skruva in frekvensratten på en radio mellan två stationer på det avsnitt av mellanvagsbandet som ligger mellan 1500 och 1600 kiloherz, och spela in bruset. Det andra är att helt enkelt koppla in en mikrofon till en bandspelare och anropa de döda. Ar man framgangsrik så svarar de, vilket hörs när man spelar upp bandet.

Många har blivit övertygade av Jürgensons band, bl a TVmannen Arne Weise som i tidningsintervjuer intygat rösternas äkthet.

Journalisten Lars Westman har beskrivit sina egna erfarenheter av Jürgensons band.

”Han kallade till presskonferens i sitt hem i Höör där han skulle spela upp sina bandupptagningar fran andevärlden. Det skulle bli det parapsykologiska genombrottet, sa han.

Han inledde med ett föredrag där han förberedde oss pa vad vi skulle få höra. Vi skulle fa höra hans mamma tala fran andra sidan. Vi skulle lämna hans hus fyllda av hopp.

Jag har svaret pa den stora frågan om livet efter detta, sa han.

Sen satte han på bandspelaren. Det var bara rasp och knatter. Hör ni inte hur hon talar, sa Friedrich Jürgenson.

Vi hörde inte ett smack och de flesta av mina kolleger bröt upp efter tio minuter, lurade pa århundradets scoop.

Jag och en reporter från Göteborg satt kvar i sex timmar, medan Jürgenson vred pa knapparna till sin radio. Han tyckte det var konstigt att vi inte hörde alla röster som talade till oss från andra sidan.

Vi tyckte det lät som Polen när han någon gång fick in några röster.”

Den här sortens band fungerar som ett slags Rorschachtest (bläckplumpstest) för öronen. Som en jämförelse kan du studera insekten nederst pa denna sida. Det är inte alls säkert att du skulle ha sett en insekt i den bilden om inte jag hade uppmanat dig till det. Man ser i och hör) ofta vad man förväntar sig.

normal

Arthur Berger, Gerd Hövelmann och Walter von Lucadou rapporterar om transkommunikationsfenomen: Andar på video? Den första faltundersökningen. Det finns många rapporter i Tyskland om transkommunikation, eller paranormala bilder av de döda på tv-skärmar. Bildema sägs bevisa liv efter döden. Forskama genomförde en fältundersökning i laboratoriet hemrna hos en av dem(MW) som sade sig ha fått in bilderpå sin tv-skärm. Man gjorde experiment med MW’s kamera, video, band och tv-apparat. ’Ansikten’, ’huvuden’ och ’figurer’ observerades på tv- skärmen. Forskama anser att dessa fenomen inte kan särskiljas från bilder i sk projektiva test som Rorschach och inte är bevis på överlevnad.

Nils-Olof Jacobson, vår främste kännare av dessa fenomen är överraskad av denna rapport. Tydligen tror författama att det inte finns bättre TKfenomen än dem de såg, eftersom de talar om dem som a strong case.

Det är då verkligen beklagligt att de fick tag på någon som inte kunde åstadkomma mer… men tydligen hade de bestämt sig för just Schreibers metod, som kanske har blivit mest omskriven i vanlig press i Tyskland. – På sätt och vis är det synd att denna artikel säkerligen kommer att lång tid framåt färga parapsykologers inställning till hela TKfenomenkomplexet. För att ändra det krävs ett Iyckat experiment hos dem som kan åstadkomma högnivåTK, vilket är något helt annat än detta. De hänvisar till Senkowskis bok, men tycks in te ha l äs t den – bl a utel ämnar de hel t den verbal a in format i onsaspekten av TK somjag tycker är det verkligt intressanta. TK-bildema ser jag mest som kuriosum. Med högnivå-TK menar jag t ex kommunikation över datorscanner, med tillhörande text (till en dator som inte är ansluten till modem eller nätverk! ). Här är det ju inga problem med tydning av text eller bild däremot är frågan hur inforrnationen har kommit in i scannem öppen. Jag ser egentligen bara två möjligheter: 1. bedrägeri, 2. verklig transkommunikation.

normal

En ande i datorn eller en spricka i tiden?

Infört i Sökaren aug. -90

Personer:

1985
Ken Webster, 30 lärare i grundskolan
Deb Oakes, 20, hans fästmö
Peter Trinder, språklärare, kollgea till Ken
Robin Pedell, bibliotekarie vid Brasenose College, Oxford
John Bucknell och Dave Welsch, SPR-agenter
Gary Rowe Ufo. entisiast
Släktingar, kolleger och vänner till Ken och Deb.

1546
Lukas Wainman, psedonym för Thomas Harden
Katheriner, 14, Tomas piga
Thomas Fouleshurst, kungens sheriff

En annan tid
2109

1

Dodleston, en liten by på gränsen mellan England och Wales, nära Chester. December 1984, Ken och Deb gästades några veckor av Nic, en gemensam vän. Kens hus är gammalt, hur gammalt visste ingen. Han höll på att renovera huset, och man hade målat en del som snickarna var färdiga med. Några lustiga märken på väggen som såg ut som små fotavtryck, målades över. Man hade först lagt märke till dem tidigare på hösten. (Ingen visste hur de hade kommit dit) Nästa morgon var fotavtrycken lika tydliga igen, men inte på exakt samma ställe. Nic, som var bergsäker på att hon hade målat över dem kvällen innan, var benägen att packa direkt och åka.

Några dagar senare kom trion hem från en inköpstur till stan. En mängd förpackningar av mat och kattmat lämnades i köketm ich de gick till sängs. Nästa morgon stod bunrkarna snyggt stapölade i pyramidform. Två dagar senare hittades ett antal förpackningar av olika slag, stående på varandra som ett torn, fyra fot högt.

LUKAS

Nic ville komma igång att skriva. Ken lånade hem från skolan en enkel dator av märket BBC med diskettenhet och inbyggt skrivprogram. En dag visade monitorn en textfil med beteckningen KDN; olik de rubriker som Nic brukade använda. Ken tog fram texten.

Ken Deb Nic
Sanna är mardrömmarna hos en
person som fruktar
Säkra är kropparna i den tysta världen
Vänd vackra blomma, vänd mot
  solen
För du ska växa och så
Men blomman når för högt och vissnar
 i det brännande ljuset
     ta ut era tegelstenar
Kisekatt, kissekatt  drog ut till London
  för att söka ära och rikedom
Tron får inte förloras
Ty detta ska bli er förlossare.

Ken skriver: Jag kunde inte hjälpa det, den mest störande och banala känsla kom över mig. En rysning rann utför min ryggrad och hotade att skaka mina fötter. Jag läste de två första raderna om och om igen, resten tycktes jag inte se dessa första sekunder. Det var uppenbart till oss. Det var skrämmande

Nic reste hem. Ken lämnade tillbaka datorn och lånade den igen i februari 85 när Nic återkom för en tid. Någon dag senare kom en ny främmande text, denna gång på gammalmodig engelska. Ett utdrag:

I WRITHE ON BEHALTE OF MANYE- WOT STRANGE WORDES THOU SPEKE-THOU ART GOODLY MAN WHO HATH HATH FANCIFUL WOMAN WHO DWEL IN MYNE HOME…WITH LYTES WHICHE DEVYLL MAKETH..LW

”Jag skriver på mångas vägnar-så konstiga ord du talar-du är en god man med en fantastiskt kvinna, som bor i mit t hus…med ljus som djävulen gör..LW

Ken diskuterade med sina vänner. Någn menade att han borde skriva ett svar, om så bara av ren artighet. Han skrev in några frågor på så ålderdomlig engelska han kunde få ihop, och efter någon dag kom ett långt meddelande från Lukas, som senare gav sitt efternamn till Wainman”.

Så började en besynnerlig brevväxling. Till en början var Ken och Deb misstrogna mot Lukas och trodde sig vara utsatta för ett skämt från någon som hade tillgång till huset. Trots noggrann kontroll av dörrar och fönster fortsatte budskapen ändå att komma. Till en början fanns besvärande anakronismer i språket, men de försvann efterhand. Peter Trinder blev intresserad och gick igenom budskapen ord för ord. Han menade att de var skrivna på genuin 1500-talsengelska.

Under de följande 13 månaderna mottogs omkring 300 budskap från Lukas, till en början enbart i datorn, men sedan också direkt i handskrift på papper. (Det förekom också liknande skrift med krita på väggar och golv) Lukas påstod sig leva med Katherine i huset, året var 1546.

Året var 1546. En kuslig budbärare hade visat sig i ett grönt ljus på spisväggen. Han hade lämnat en ”ljuslåda efter sig. Genom den kunde kunde Lukas, men ingen annan uppfatta vad som hände i det nuvarande ködet i huset( där datorn fanns)

Den initala misstron avlöstes så småningom av en djup och varm känslomässig kontakt Ken-Deb och Lukas. Det visade sig att Deb var mediet för kontakten. Hon måste finnas i huset men inte nödvändigvis i köket. Budskap kom också när hon hela tiden fanns i ett annat rum, i sällskap med andra. Hon började få spontana transtillstånd, då hon upplevde sig förflyttad till Lukas’ miljö. Hon kunde tala med honom, men Katherine kunde inte se henne, vilket gjorde Lukas uppretad. Lukas var förälskad i den vackra Deb och skrev vemodiuga kärleksdikter i datorn.

Ken, Deb och Peter skrev brev till Lukas med frågor om hans liv och miljö, språkliga problem och diskussioner med tidens natur. Lukas kom ibland med historiska upplysningar som man först trodde var felaktiga, eftersom de inte stämde med den först tillgängliga informationen. Robin Pedells djupdykningar efter sällsynta dokumnet i arkiven kunde dock vanligen bekräfta att Lukas hade rätt.

Lukas förstod att Ken o Deb levde i framtiden och han tyckte att de hade förmågor som gudar.

Lukas liv var dramatiskt denna period.Han kastades i fängelse för svart konst, eftersom han påstod sisg ha kontakt med någon i framtiden genom sin ljuslåda och inte kunde bevisa det för sheriffen. Ken trodde Lukas var död och kände sig skyldig till det. Thomas Fouleshurst skrev själv i datorn och ville veta Lukas verkliga namn- man hade en tid förstått att Lukas var en pseudonym Ken försökte i desperation skrämma sheriffen att frige Lukas, och det lyckades. Sämre gick det för Katherine, som också blev fängslad och sedan bränd som häxa.

Poltergeist

Under hela det första året fortsatte poltergeistar att hemsöka huset. Travandet av matburkar på varandra kom av och til, men var närmast komiskt. Värre var steg på taket och övervåningen när ingen fanns där, möbler vräktes omkull och bitar av avsågade kopparrör (vattenledningarna hade dragits om) som kom flygande och gjorde märken i gipsskivorna och en gång gav Deb ett blåmärke på axeln. [ven hatverkarna blev vittnen till sådana händelser.

Datorn flyttades av sig själv från köket ut i badrummet. En anna gång föll diskenheten i golvet och gick sönder. Ken hade vid det laget köpt egen dator) Ken beskriver målande hur stämningen i huset alltmer präglades av dessa störningar. Man började känna en krypande oro som förstärktes till rädsla, och sov med ljuset tänt. När det var som värst föredrog Ken och Deb att sova i hennes lägenhet.

Lukas i sin tur, beskrev hur djävulen vänder upp och ner på huset till slut kunde Ken förmå 2109 (se nedan) att hjälpa till, och störningarna minskade.

2109

27.4 85 skrev Lukas bl a: Du sa att er tid är 1985. Jag trodde att ni också var från 2109 liksom er vän som kom medd ljuslådan, eller?

Ken och Deb förstod inget av detta, men Ken fick för sig att skriva i datorn. ” Calling 2109- Efter en timme kom ett budskap i en helt anna stil än Lukas vanliga, skrivet på nutida engelska men med stavfel:

Ken Deb och Peter

”Vi beklagar att vi bara kan ge er två val

1. att ni antingen får ert predikament förklarat på ett så prosaiskt sätt att ni genast förstår men då orsakar vad som inte får hända, eller
2. försöker förstå att ni tre har ett ändamål som i er livstid kan ändra historiens ansikte. Vi, 2109 får inte påverka era tankar direkt men ge er en sorts vägledning som ger utrymme för ert eget öde. Allt vi kan säga är att vi är alla del av samma gud, vad än han, den (?) är”.

Från denna tidpunkt började 2109 alltemer blanda sig i händelserna. De identifierade sig som en grupp väsen från framtiden, om de menade 2109 blev aldrig klarlagt. De skrev moderna men slarvig engelska, full av stavfel och godtyckliga förkortningar. De hade ofta en överlägsen, lätt ironikston i sina budskap som var mer eller mindre gåtfulla.

Det kom så småningom fram att det allra första budskapet var skrivet av 2109, och att de också stod bakom några av Lukas första budskap, vilket skulle förklara anakronismerna i språket under den perioden. 2109 påstod att hela kommunikationen med Lukas var ett experiment med tiden som de hade startat. De hade dock inte fullständig kontroll över förloppet när det väl hade kommit igång. De beskrev sig själva som en grupp av en sorts rymdväsen utan fysikska kroppar.

Ken tyckte intensivt illa om dem och uppfattade dem bara som ideliga störningar i kontakten med Lukas. Han hade nu gett sitt verkliga namn, Thomas Harden – vilken liksom sherffen kunde återfinnas i historiska källor. 2109 visade ett påfallande intresse för Tomas Harden och begärde att få alla kända fakta om honom.

Excperimenten föreföll ibland gå dem ur händerna, Ett par gånger avbröts kontkten med Thomas och 2109 förklarade att de hade stoppat hans tid relativt vår. Den sista pausen blev flera veckor lång, ( delvis på Kens begäran); han hade det så rörigt med arbetsbyte mm att han inte kunde koncentrera sig på kummunikationen. När kontakten återupptogs visade Thomas inga tecken på på att vara medveten om någon avbrott.

Lukas skrev också om någon som kallades 1, en mystiskt budbärare. 2109 föreföll inte veta vem denna 1 var, och frågade irriterat om honom. Några gånger förekom i datorn häftiga diskussioner mellan okända meddelanden som man gissade var 2109 och denna 1.

SPR

Redan tidigt sökte Ken och Deb hjälp att få någon förklaring på mysterierna. Vad var naturligare än att vända sig till det anrika SPR, Society for Psychical Research? Ken skrev dit. Från SPR kom så småningom några detektiver ledda av John Buckneall. Han visade klart från början att han trodde alltsammans var ett elektroniskt bedrägeri. Först bland de misstänkta stod givetvis Ken och Deb själva, men det kunde inte uteslutas att någon annan på nÅgot sätt tog sig in i datorn. Andra händelser, poltergeistfenomen och direktskrift ,var ointressanta eftersom de inte kunde kontrolleras. Men datorn borde kunna kontrolleras. Man försökte med olika arrangemang, som att skriva in en fråga till 2109 och låsa alla dörrar, varefter hela sällskapet gick till puben en stund. Detta gjordes några gånger, alltid med samma resultat: inget svar när man kom hem, men någon timme senare kom 2109 med förargliga kommentarer till psykabillies, som de kallade SPR-agenterna. Tonen blev alltmer ömsesidigt irriterad, trots att SPR ibland fick intressanta budskap, Astronomiska och matematiska problem diskuterades. 2109 lovade att att ge Dave Welsch lösningen på Fermats sista teorem, ett hitills olösligt matematiskt problem från 1600-talet-men bara om Dave kom ytterligare två gånger. Men Dave kom bara en gång..

2109 föreslog att man skulle låta experimentet bli offentligt-därigenoom skulle man kunna få kontakt med andra experter. Efter lång tvekan samtyckte Ken. 24.12 85 kom en femspaltig artikel i lokaltidningen. Thomas och hans språk diskuterades. men Ken vägrade låta 2109 nämnas. John Bucknell var intervjuad och sa att för hans vidkommande var saken klar: Kommunikationen kom från någon mänsklig varelses hand. Det var det sista man hörde från honom. Han lämnade aldrig någon rapport till SPR. Istället lämnade han SPR 1986 och kunde inte kontaktas sedan.

SPR var alltså ute ur bilden. 2109 gav istället namn och telefon nummer till en för Ken okänd person vid namn Gary Rowe. Han presenterades som Ufo- entusiast. Peter ringde honom: han kom på besök och var villig att samarbeta. 2109 ville ha privat kontakt med honom och utväxlade ett antal meddelanden som ingen annan fick läsa. Han försvann sedan och Ken fick aldrig reda på vad han hade fått ut av kontakten.

Farväl till Thomas.

Hösten 85 började 2109 tala om att experimentet närmade sig sitt slut. Thomas skrev att han måste lämna byn-han var illa sedd av folket där. Han skulle ge sig tillbaka till Oxford där han tidigare studerat vid Brasenose College. Han arbetade på en bok om sina sällsamma kontakter med framtiden,

Ur hans sista brev 21.3 86

...jag ska skriva min bok om mina bröder och jungfru och om slutet för
Lukas..
En dag ska ni alla sitta vid mitt bord med vin och kött vid floden i
Oxford, där ska vi läsa varandras böcker och skratta och tala om sanning
och goda män...
I er tid är min bok gammal men jag ska inte gå till Gud innan den är
skriven.. Tomas Harden

Samma dag kom det sista budskapet från 2109. Ett utdrag:

"Ken Deb Peter

Sanna är mardrömmarna för den som fruktar

vad ni fruktar blir er verklighet om ni låter det ske; tro på er själva
Trygga är kropparna i den tysta världen

Så länge som erat släkte inte kan tränga in i vår värld är vi trygga
-Kunskap blir ert framsteg mern ert släkte är nära att få era fingrar
brända
..indirekt kan ni hindra detta!

Få ut era tegelstenar
Sätt igång och bygg (skriv boken!)

-Förlora inte tron
Ni litar alla på varandras tro

En annan person ska komma, de blir den hjälp vi behöver. Ni känner när den tiden kommer. Tomas skrev med tiden sin bok och dog snart därefter. Han placerade den på ett säkert ställe. Det borde inte ta alltför många år att finna den.

-Vi slutar nu, ni har en massa arbete att göra!! Ni behöver inte skriva tillbaka, för vi har gett oss iväg. Tack för ert samarbete. 2109″

Efterspel

Juli 86 fick Ken och Deb besök av en bekants vän som uttryckte sitt starka intresse för 2109. Ken hade lovat sig själv att aldrig mer släppa in en BBC dator i huset, men gav efter. Till hans stora förvåning fick hon, (vännen) faktiskt ett budskap. Det var dessutom så starkt att hon svimmade när hon läste det. Hon ville inte förklara cad det var, men ville skriva ett svar för att hjälpa dem. Ken vägrade, stängde av datorn och packade ner den. Den gavs sedan till Debs mor.

22.7 87 fick Harsch-Fischbach i Kuxemburg ett budskap på sin dator, som bl a skrev:

KONTAct kEEn WEBSter during HOLLtydais-mutch iMPORTRance- 2105″

19.8 87 träffade KEN paret Harsch-Fischbach som var på besök i England. Till hans stora förvångion kunde de ge kommentarer som var relevanta till hans upplevelser, trots att de inte visste mer om den än vad som sades i artikeln Chester Observer. De ville att Ken skulle sätta upp datorn igen och försöka få kontakt med 2109, men han vägrade. Harsch-Fischbachs kontakt teknikern- förklarade kommunikationen som en överlappning av tid i båda dimensionerna” Han sa också att dokument om den saken från 1500-talet med tiden kommer att återfinnas.

Påhitt, bedrägeri, fakta?

The vertical plane heter KEns bok om händelserna. Han är besviken för att den inte fått seriösa recensioner. Aningen har den blåsts upp i sensationspressen, eller blivit förlöjligad i fackpress. Ett exempel är Jounal of the SPR, juli 1990, där boken avfärdas som fiction, dvs påhitt. Kritikern menar att intrigen är så komplicerad och innehåller så mycket drama och känslosamhet att den avslöjar sig jsälv. Boken är alltså en romarn, och ingenting annat. JAg kan i viss mån förstå henne, Ken sätter in händelserna i deras vardagsmiljö, skirver livligt och lättlästm och boken är spännande som en god deckare.

Men recensenten gör det väl lätt för sig. Vissa händelser har ju bevisligen inträffat och alla budskapen finns. Frågan är då hur de har kommit itll. Bedrägeri? I så fall en komplott med inte bara KEn och Deb utan även Debs mor och bror inbölandade samt ett antal av Kens vänner och kollegor och inte minst Harsch-Fischbachs i Luxemburg. Inte blir det lättare att anta att Ken skriver händelser som verklign har hänt. Hur kan de då förklaras?

( Här emellan kommer Spekulationer om tiden, som linjär, cirkulär eller sprialformad, tidsförskjutning. Hoppar över det.)

Det sista meddelandet kom via tv.

Thomas: Gott och ont, båda begreppen ger en enhet. ER tillvaro skapas genom alla sorters känslor. Varje känsla är verklig , och ni är ansvariga för allt. Därigenom får er tillvaro sin mening. Sjävulen, som inte finns, har bara så mycket enregi som ni ger honom. Genom era energier skapar ni en Gud oh en Djävul” KEn Webster arbetar nu på en bok där han försöker formulera en teori för vad som hände. Han hoppas att någon ska finna ett manuskript på latin från 1500-talet, där en Tomas Harden berättar om en mystiskt ljuslåda…

Det var det hela, någon som finner det intressant, overkligt, konstigt, osant, lurendrejeri, troligt, möjligt, osv?

Har själv testat detta häromdagen. Nämner inte vem jag riktade mig till, men svar fick jag! Har en -ytterst- privat area, där bara jag vet mitt password. Således är det bara jag som kan skriva där, likväl kom en kort mening som svar, med stora o små bokstäver blandade. Gissa om jag blev förvånad!!

Hur kan sådant vara möjligt, om vi nu utesluter fusk? Vad kan ljuslådan ha varit? Varför kunde bara Lukas se dom i köket, men inte Katherine?

normal

Olika transkommunikationsmetoder

Den i Sverige bosatte konstnären och filmaren Friedrich Jurgenson väckte 1959 stor uppmärksamhet med påståendet att han på band hade lyckats spela in anderöster. Det var inte första gången andevärlden gav sig till känna genom elektroniska apparater. Redan 1915 hade London advokaten David Wilson fått meddelanden som han menade kom från andevärlden i morsekod på en elektrisk galvanometer. Jurgenson hade enligt vad han berättar gått ut i skogen för att spela in fågelsång och vid uppspelningen av bandet fått höra röster som han kände igen som tillhörande avlidna anhöriga. Han experimenterade också genom att koppla bandspelaren till radion, som han ställde in på en våglängd där inga utsändningar förekom; också på detta sätt kunde han sedan höra röster av avlidna då bandet spelades upp. I en tredje typ av inspelning ersattes mikrofonen av en enkel diod. Alla tre metoderna gav samma sorts resultat. I allmänhet talade rösterna polyglott, korta meningar som var sammansatta av flera olika språk, men alltid språk som Jurgenson behärskade.

normal

De fall som jag har läst om och även hört inspelningar,EVPs, har man mest spelat in på platser som Gettysburg, olika kyrkogårdar samt på brottsplatser. Man har fått in andar som på begäran säger något som det mänskliga örat inte kan uppfatta, utan måste spelas in med en elektronisk bandspelare. Det man då förhoppningsvis har lyckats spela in kan man också spela upp baklänges och höra om man fått in något. Det är oftast så att det andar säger spelas oftast in som något som låter som sjörövarspråk, då kan man spela upp det baklänges, då kan man höra att de säger någonting.

Av: RedRose