Boken Hemsökta Platser

Då har jag avverkat ytterligare en bok inom det paranormala och det är boken ”Hemsökta Platser” av Sara K. Duppils. Denna bok är skriven ur ett religionspsykologiskt perspektiv med fokus på platsbunden entitetskontinuitet. Jag har blivit intervjuad av Sara tidigare angående paranormala fenomen och det är en riktigt trevlig kvinna. Boken då? Ja, den fyller säkert ett behov om man forskar inom det paranormala och vill använda sig av akademiska ord och meningar som har samma mening för oss dödliga som undersöker och dokumenterar det paranormala på ett seriöst vis. Sara bekräftar teorier från olika forskare inom detta område samt tar upp en del funderingar. Man pratar om animistiska och spiritistiska parapsykologiska teorier där t.ex forskare om jag förstått det rätt sysslar med animistiska och vi i Paranova spiritistiska.

Det ena enligt mig utesluter inte det andra, men jag tror personligen inte att forskningen kommer att lyckas om man har ramar som man ej kan passera. Det paranormala enligt mig ska ha vissa kriterier för att anses vara seriöst, men då vi förstår väldigt lite hur paranormal aktivitet fungerar så tycker jag att det är dumt att stänga in sig i ett hörn och försöka lösa gåtan där.

Sen varför använda orden ”Platsbunden entitet kontinuitet”? Varför inte säga ”Platsbunden energi” som många av oss andra använder oss av? Kanske kan vara en petitess i det hela men det finns flera sådana ord och meningar som vi dödliga kommer tycka är krångliga. Låt oss ta ett exempel. En platsbunden energi för oss i Paranova kan antingen vara intellektuell eller ointellektuell. Den intellektuella enenergin kan t.ex kommunicera via knackningar, EVPs(Elektroniska röstfenomen) eller genom att få dörrar att öppnas eller stängas. Det finns massor av olika sätt för en intelligent energi att kommunicera.

En ointelligent energi är något som  fastnat på platsen pga någon orsak och är egentligen bara ett eko eller en upprepning av något som hänt vid ett tidigare tillfälle. Det kan vara en munk som vandrar uppför en trappa varje vecka vid ett visst klockslag. Kanske dog munken i ett rum på övervåningen men rutinen att gå uppför trappan finns fortfarande kvar av någon anledning. Denna typ av energi går det ej att kommunicera med.

Se det mer som en upprepning av en tidigare händelse även om själva fenomenet är intressant. Vad säger forskarna då? Här pratar man om primär och sekundär upplevelser som kan tolkas på platser som en alternativ verklighet -skapad av det omedvetna, men upplevd av det medvetna. Det pratas inte om intelligent eller ointelligent platsenergi utan man dribblar in sig i en diskussion som enligt mig inte kommer lösa någonting. Utgår man från att människor är galna som skapar en alternativ verklighet som även andra kan uppleva i form av olika sorters paranormal aktivitet?

Jag får tyvärr inte ihop detta. Boken är som sagt intressant, men tyvärr så tycker jag man missar den stora poängen angående paranormala fenomen. Istället för att forska från ett mörkt hörn så ska man ut till platserna och prata med människorna som upplever detta, och ta det på allvar om inte sinnessjukdom eller något annat ligger bakom upplevelserna. Jag har försökt få tag i Sara för en diskussion men tyvärr inte lyckas. Det sägs att forskare följer oss men hittills har ingen tagit kontakt. Det skulle vara oerhört intressant att diskutera om detta. Sammanfattingsvis så känns det som att boken är skriven till och för akademiker och ej vanliga människor. Inget fel i detta men om vi alla ska diskutera detta så behövs det en mer normal samtalston så att alla förstår vad diskussionen handlar om. Köp boken ”Hemsökta platser” här om ni som jag är intresserade av det paranormala.